Ölandsbron i sikte

Vid åttatiden imorse siktade vi Sverige och nu, när jag skriver detta vid 10.40, seglar vi över Hanöbukten. Inatt ökade vi vindstyrkan till uppåt 16-20 knop, äntligen, och vinden öppnade till 120-130 grader så vi fick en riktig fin segling även om det stampade en del i de krabba vågorna förbi Danmark. Farten ökade under natten och morgonen till 10-12 knop, men då ska sägas att vi inte har racetrimmat hårt, utan valt en. Något mer bekväm sättning så att man slipper ramla ur kojen. Dessutom är vi bara tre i vakten så vi har ju heller inte folk hängande på railen. Vi kör med en Jib3 vilket kanske heller inte är helt optimalt, men det är transportsegling och då prioriterar vi lite annorlunda.

Vi reflekterar med nyhetens behag fortfarande över hur fin TP52:an är att segla, det är en stor och styv båt, men har kvickheten och temperamentet hos en jolle. Allt har fungerat perfekt, inget har gått sönder, kvaliteten är hög och hon är fin att vistas i och se på. Trivselfaktorn är hög, med andra ord.

Det märks att vi är i Norden, vi väntar bara på att isflaken ska flyta förbi oss, Kylan i vinden är isande kall så nya lager under sjöstället läggs på inför vaktpasset.

Då är det en höjdare att komma ner när Jocke står köket och steker ägg i teflonkastrull, och serverer på macka med kaviar. Som grädde på detta mos lagar han till en fantastisk espresso i sin lilla espressomaskin som han frenetiskt pumpar upp innan ampullen läggs i och vattnet hälls på. Vilken kulinarisk mästare han är, vår Jocke.

Snart är vi hemma, beräknad ankomst till Grand hotells brygga i Saltsjöbaden är efter lunch på Skärtorsdagen, kom gärna ner och morsa.